Norrlänning på vift: Beteendeförändring

Jag vet att jag skrev om att förändra saker, ändra beteende i slutet av förra året. Tror det var i samband med en kurs vi läste i KBT.Tänker mig spinna vidare lite i frågan..

Jag inser att jag närmat mig livets hinder från fel håll. Som en otålig människa, vill jag gärna förändra det som är jobbigast på en gång. ”ta tjuren vid hornen” och verkligen greja problemet och ”få det ur världen”.

Problemet är att man kanske inte kan flytta elefanten, när man är stor som en myra.

Med det sagt – kanske man ska börja med små saker.

Kanske man inte alltid behöver vara så jävla radikal hela tiden. Det är snart en vecka sedan jag bestämde mig för att ta en paus från alla sociala mediers moder skepp. Det gjorde jag som ett resultat av irritation över den konstanta impulsen att kolla ”om det hänt något”. Tråkigt är dock, att ju mer jag tänker på det inser jag att jag förlorar lika mycket som jag vinner i och med beslutet. Jag har rest en del både i och utanför Sverige. Jag har flyttat 100 mil hemifrån. Så även om jag vinner tillbaka känslan av att ”jag överlever utan facebook” – vilket jag gör – så förlorar jag istället kontakten med människor jag inte vill förlora kontakten med.

Så nu när jag sitter här på Idunavägen, en sista morgon, och väntar på min älskade karl, bror och far inser jag att det kanske finns andra lösningar. En stor irritation och bidragande anledning till mitt beslut föregående helg var som sagt impulsen av att alltid kolla på Facebook det första jag gjorde då jag lyfte telefonen. Liten anledning kan tyckas, men jag tänkte mig att om jag ändrade detta genom att ta bort facebook helt ur mitt liv, skulle det bli betydligt lättsammare.

Nu inser jag att jag kanske gjorde som jag alltid gör – tog beslutet och genomförde det snabbt och utan att tänka på konsekvensen – jag var impulsiv. Att förändra ett beteende handlar inte så mycket om att utesluta saker utan kanske att förändra förutsättningar. Om man utesluter något, tar man heller inte tag i problemet utan man skjuter bara undan det. Så nu funderar jag lite. Kanske jag kan lösa problemet. Lite som att ha kakan och äta den samtidigt.

Situation: Facebook tar upp på tok för mycket tid – dag som natt.

Lösning: Avskaffa Facebook’s app med tillbehör från telefonen. Skaffa väckarklocka så telefonen kan förbli avstängd nattetid och lockelsen att titta in på den inte finns då man vaknar till. Titta bara in via datorn.

Resultat: minskat facebook användande men bibehållen möjlighet att hålla kontakten med viktiga människor. Jag har förändrat beteendet istället för att ignorera det!

Skrev så adekvat att de som jag känner faktiskt har mitt telefonnummer. Så är det. Men trots allt är det ändå himla lätt att hålla kontakt via facebook också. När till och med min älskade mormor har en Facebook får man kanske acceptera att det inte BARA är dåligt. Allt är bra med måtta.

Nu var detta ett trivialt problem till ytan. Men jag tänker mig att ni får sätta in det i vilken kontext ni vill. Se det stora problemet för vad det är, men istället för att flytta på hela berget. Bryt lös bit för bit och förändra små saker. Uteslut aldrig något, utnyttja möjligheten att vara kreativ och gör något bra.

Snart rullar norrlandslasset in i Karlskrona och nedför Idunavägens sluttande backe. Jimmy Edström är det bästa förändringen i mitt liv. Han gör mig till en bättre version av Terese. Han med stort H.

Nu börjar livet och jag känner att jag kan andas.

Ha en fin dag underbara människor- i och utanför facebookvärlden.

Kärlek.